Återinför vårdbiträden i vården

Vårt förslag om att återinföra vårdbiträden debatterades vid regionfullmäktige 28 februari. Den röd-gröna majoriteten avslår trots att många (även röda) regioner/landstinget redan gjort den här resan.

Problemet är att vi kallar yrkesgruppen för vad de är – Vårdbiträden – istället för den nya benämningen Vårdnära service.

Vi får helt enkelt inkomma med en ny motion med samma innehåll och intention men med andra ord och benämningar. Och eftersom denna motion tagit ca 2 år att behandla får vi förhoppningsvis sen själva efter valet bifalla den.

Sjukvården står inför stora utmaningar. Vårdens resurser måste användas effektivare med en allt åldrande befolkning. Behovet av att rekrytera både sjuksköterskor och undersköterskor inom både landsting och kommun blir allt svårare och samtidigt ökar pensionsavgångarna. Hur ska vården klara av att besätta alla vakanser?

Många läkare och sjuksköterskor tycker att de inte räcker till, de har mindre tid med patienterna och upplever att arbetsmiljön är stressad. 

Arbetsuppgifterna inom sjukvården har dessutom blivit väldigt förändrad. Samtidigt är flödet av patienter på våra vårdavdelningar mycket högre än förr. Det är inte ovanligt idag att vi ser t.ex. sjuksköterskor som tar ut sopor, delar ut brickor till patienter vid lunchtid och ägnar sig alltmer åt basal omvårdnad. Samtidigt som de har arbetsuppgiften att vara läkarens högra hand. Det är knappast kostnadseffektivt eller att använda kompetensen på rätt sätt när vårdpersonal, som det råder stor brist på, utför så enkla arbetsuppgifter.

För oss liberaler är det självklart att ta vara på människors kompetens på bästa sätt, Som arbetsgivare har regionen en viktig uppgift i att få till arbetsplatser där personalen trivs, känner att de kommer till sin rätt och att deras kompetens tas tillvara.

Därför föreslår vi att vårdbiträden återinförs för att utföra enklare arbetsuppgifter. Det kan handla om allt från att servera lunchbrickor och städa ur salar mellan patienter till förrådshantering på avdelningen och transport av prover och patienter.

Genom att renodla dessa arbetsuppgifter så att de kan omfördelas från vårdpersonal till utbildad servicepersonal. Utgångspunkten för renodlingen och omfördelningen är verksamheten på vårdavdelningen. Det innebär att valet av tjänster som utförs av kompetent servicepersonal kommer att variera beroende på den enskilda vårdenhetens behov.

Vårdbiträden, eller vårdnära service, kommer att avlasta undersköterskorna som får mer tid till omvårdnad och i sin tur kan avlasta sjuksköterskorna. Vården blir mer effektiv och skapar mervärde för patienterna.

Flera pilotprojekt och studier av vårdnära service som genomförts visar att det finns flera fördelar. De fem viktigaste fördelarna är:

> Frigöra tid för vården.

> Bättre möjligheter att rekrytera rätt personal.

> Ökad patientnöjdhet.

> Förbättrad lokalvård.

> Ökad status för vård- och serviceyrket.

 

Att återinföra vårdbiträden ger en bättre användning av vårdens resurser, men det innebär också att fler människor får en bättre möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Sverige står inför den största integrationsutmaning någonsin, att skapa möjligheter till jobb för nyanlända invandrare. Bland de nyanlända som nu kommit till Sverige så har ungefär hälften högst förgymnasial utbildning. Att återinföra vårdbiträden är att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Samtidigt som de kan bidra till att utföra viktiga arbetsuppgifter som verkligen behövs inom vården. Det kan också stimulera till att fler väljer att studera till ett vårdyrke.

Erfarenheterna från de landsting som rekryterat servicepersonal visar att det finns ett relativt stort utbud av sökande. Det finns även förhoppningar om att de vårdnära servicetjänsterna ska öka intresset för att arbeta inom hälso- och sjukvården.

I rapporten Vårdrelaterade infektioner – Framgångsfaktorer som förebygger, kan man läsa att nästan var tionde sjukhussäng upptas av en patient med vårdrelaterad infektion vilket medför ca 750 000 extra vårddagar till en kostnad av 6.5 miljarder kronor årligen.

Resultaten från flera av de pilotprojekt som genomförts visar att kvaliteten på städningen ökar om den utförs av utbildad servicepersonal som använder rätt material och rätt tekniker i såväl patientrummen som andra ställen på vårdenheterna, t ex i köken.

En tydligare renodling av arbetsuppgifter och utveckling av arbetsuppgifter skulle kunna medföra ökad status för respektive yrkesgrupp. Inom de flesta landsting som på något sätt arbetar med frågan om att överföra serviceuppgifter från vårdpersonal till andra yrkesgrupper upplevs ett visst motstånd från vårdpersonalen. Motståndet grundar sig i en oro över färre arbetsuppgifter och därmed risken att förlora jobbet. Med brist på och kommande behov av undersköterskor (nästan 130 000 till 2022) och sjuksköterskor (cirka 38 000 till 2022) är risken för övertalighet väldigt liten.

 

Källa: Vårdnära service -en viktig del i framtidens sjukvård, SKL, 2014