Ansvarsfullt företagande

Regionfullmäktige behandlade 1 mars en motion (ett förslag) från Erica Markusson (L) om att regionen vid upphandling ska gynna ansvarsfullt företagande. Här förklarar hon varför:

Tanken på ansvarsfullt företagande myntades redan under depressionen i USA. Och när staten senare tog över allt mer ansvar för välfärden från privata filantroper – förväntades det fortfarande att näringslivet frivilligt samarbetade med myndigheterna.

Sedan förändrades världen igen. Mot mer detaljstyrning och byråkrati. Och det sociala ansvaret hamnade helt hos myndigheterna – som i detalj reglerade alla näringslivets villkor. Frivilligheten blev till skyldighet.

Men så småningom började näringslivet i allt större utsträckning se nyttan av ett ansvarsfullt företagande. Se nyttan av att vårda alla sina intressenter: anställda, långivare, aktieägare, kunder, leverantörer. Att ta ansvar är idag att vårda sitt varumärke. Ja, man kan använda ordet hållbarhet lika gärna. Och ja, för det har vi i regionen höga krav och detaljstyrning.

Men min motion rör inte enbart social hållbarhet. Den lyfter in betydelsen av att inkludera skatter och avgifter i hållbarhetsarbetet.

När ni hänvisar till vita jobbsmodellen som ett alternativ är det uppenbart att ni inte förstår vad ansvarsfullt företagande är.

Det handlar inte om kontroll.

Det handlar inte om uppföljning.

Det handlar om att företag, frivilligt, tar på sig ledartröjan för att skapa ett hållbart samhälle.

Och varför tycker då jag, som socialliberal politiker, att det här är så oerhört viktigt? Varför vill jag att vi som region köper in tjänster och produkter från företag som öppet redovisar sin syn på skatter och avgifter?

Vi tar in skatter och avgifter för att få intäkter till välfärden, styra beteenden och fördela inkomster. Vi tar pengar av de som måste betala skatt, för vad som ska vara ett gott syfte. Även om vi politiker tjafsar om nivåerna. Så är vi i grunden överens om att syftet är gott.

Men om vi använder våra skattemedel till att stödja de som inte spelar efter samma regelbok. Då skjuter vi oss själva i foten. Och handen.

Frågan: vad får jag för pengarna? Ja den kommer många, många fler att ställa. Och än fler kommer vilja spela efter en annan regelbok.

Regelboken växer och växer – men vi ser mest tandlösa, tillväxthindrande och verklighetsfrämmande vinstförbud och vita-jobbmodeller. Vi silar mygg och sväljer kameler. Vi ser detaljstyrning och krav på enorm dokumentation.

Det är inte lagstiftaren, Skatteverket eller LO som sitter på lösningen. För mig är frågan solklar. Vi, som kunder, är de enda som har verktygen att påverka.

Vi har många gånger i talarstolen berört frågan om vinster. Och vinster är absolut nödvändiga för välfärden. Tillväxt är nödvändig.

De företag som får sälja sina produkter eller tjänster för att de kan leva efter sina kunders krav på etik och ansvar. Ja, deras vinster kommer maximeras. De företagen kommer skapa tillväxt. De kommer motivera fler företag att vara ansvarsfulla.

Erica Markusson (L)