Förändring tar tid

Jan Björklund kommenterar resultaten i den stora skolresultatundersökningen PISA

Sammanfattningsvis kan sägas att:

  • Nedgången är allvarlig, den är allvarlig för de ungdomar som berörs, den är allvarlig för skolväsendet och den är allvarlig för Sverige. Men den är förväntad.
  • PISA-proven genomfördes i årskurs nio för snart två år sedan, under läsåret 2011/12. Den årskullen, som då gick ur nian, är den sista årskullen i Sverige som gick igenom hela grundskolan, alla nio åren med de gamla läroplanerna, de gamla luddiga kursplanerna med otydliga mål och utan ämnesinnehåll, det gamla betygssystemet med ett fåtal luddiga betygssteg och ett fåtal nationella prov.
  • Sverige genomgår just nu ett utbildningspolitiskt systemskifte av stor magnitud som inleddes 2011/12. Dagens PISA-mätning är den slutliga spiken i kistan för den skolpolitik som Sverige nu överger.

Hjälper mer resurser?
Sverige satsar mer resurser på utbildning än OECD-snittet och mer än de länder som ligger högst i PISA-mätningen.

I en rapport som OECD presenterade efter senaste PISA-undersökningen dras slutsatserna:

  • Varken högre välstånd eller högre utgifter för utbildning garanterar bättre resultat.
  • Hur resurserna används är viktigare (i höginkomstländer) än mängden resurser.
  • Framgångsrika skolsystem i höginkomstländer tycks vara de som prioriterar lärarkvalitet framför klasstorlek.
  • Det konstateras också att läsförståelseförmågan i höginkomstländer inte beror på hur mycket pengar som investeras i skolan.